Ispremier

Då var det äntligen dax att titta på live hockey igen, att få titta ner i den halvljumma pappkaffekoppen som smakar gammal plastvatten är en fröjd. Att få hör klacken enögda visslingar medans bortalagets klack var förvånansvärt högljud. Replicans (saik) klack brukar inte nämnvärt höra av sig så det var roligt med ett gott livstecken!!!! Äntligen var det hockey i Umeå Ishall!
-
Att Replican vann med tre mål mot ett säger inte mycket. Mer säger att Löven hängde med i tempot riktigt bra, faktiskt så att man måste säga att årets Löven har mer vilja än vad det senaste åren har saknat.
-
Det enda som är kvar utav Mikael Anderssons superbygge utav lag är Jonas Floberg. Han om någon trodde jag skulle vara den som lyfter laget men efter att ha missat ett par målchanser så är det som vanligt med Lövens nr sexton. Han kommer att vara bra i år för Löven i ettan men i en högre serie passar han inte i.
-
Sämst måste jag tyvärr säga att nivån på hockeyns regler är. Ska det vara så att man inte knappt får röra i varandra längre så känns det som att sporten förlorar sin dragkraft. Nu vet jag inte om det var en engångsföreteelse (upplevs inte i Elitserien än) men att det kommer att bli mindre folk på läktaren om det inte längre är en kampsport kan väl de flesta räkna ut? Kanske inte de som håller på Lillebror då!
-
Som min bror sa - Inte kommer jag att se på hockey om det spelas på detta viset!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0